Mats Boij: “Tävlingarna sporrade mig”

Han tog sin universitetsexamen på rekordtid, har hunnit forska vid MIT och är numer professor vid KTH. Mats Boij är en av förgrundsfigurerna till Skolornas matematiktävling. I en längre intervju berättar han om sina motivationsfaktorer och hur han ser på framtiden för unga matematiker.

Få matematiker har lika många strängar på sin lyra som Mats Boij. Från framgångsrika resultat i matematiktävlingar under högstadiet och gymnasiet gick resan vidare mot ett av Sveriges främsta tekniska universitet, KTH, och sedan ut i världen till det prestigefyllda MIT. Nu är han tillbaka på KTH och sluter på sätt och vis sin cirkel genom att vara med och anordna Skolornas matematiktävling.

Hur uppstod ditt eget intresse för matematik?

– Jag var intresserad under hela skoltiden, men vissa händelser spädde på intresset extra mycket. I högstadiet deltog jag i min första matematiktävling. Alla elever tävlade mot varandra. Jag gick själv i sjuan och ställdes mot elever i både åttonde och nionde klass. Det var tufft, men jag slutade ändå trea i tävlingen. Det var otroligt sporrande för mig.

Pallplatsen i unga år väckte ambitioner hos Mats att satsa på matematiken i än större utsträckning. Det motiverade honom till självstudier utanför skolans ramar – vilket gav resultat.

– Lärarna stöttade mig och gav mig möjlighet att läsa i förväg. I högstadiet började jag plugga gymnasiematte, vilket gjorde att jag kunde bli klar med all gymnasiematematik redan under första året. Därefter läste jag matematik på universitetsnivå.

Parallellt med framgångarna i skolan har Mats alltid motiverats av tävlingsmomenten.

– Under gymnasiet deltog jag återigen i tävlingar och placerade mig bättre än vad jag gjorde i högstadiet. Tävlingarna var väldigt roliga. Till skillnad från ett prov så visste man aldrig riktigt vilket område som skulle provas, vilka utmaningar eller problem som skulle dyka upp. Ofta var det oväntade uppgifter som man fick ta sig an på sitt eget sätt. Självförtroendet stärktes när jag märkte att mina kunskaper räckte till för att lösa utmaningarna. Jag fick också en vana av provtillfällen vilket bidrog till ett stort lugn inför tentamenssituationerna på universitetet. Jag måste erkänna att jag till och med tyckte att tentorna på KTH var ganska roliga, säger Mats med ett skratt.

Vad gjorde du med matteintresset efter gymnasiet?

– Efter studenten sökte jag mig till KTH och Teknisk fysik. Det fanns en tradition bland matteintresserade att söka sig dit, vilket tydligt märktes av när jag började. Flera av mina kursare kände jag nämligen igen från tävlingarna som jag ställt upp i sedan tidigare.

Den tid Mats hade lagt ner på självstudier gav också tydliga resultat.

– Tack vare att jag pluggat mycket matte så hade jag ganska lätt för mig. Efter två år var jag klar. Det andra året pluggade jag dessutom samtidigt som jag gjorde lumpen. När jag var 21 år gammal började jag doktorera och fyra år senare var jag klar. Då fick jag möjligheten att forska vid MIT, vilket jag inte kunde tacka nej till. Att få gå i samma korridorer som de allra största matematikerna i världen, att få vara där det händer – det var fantastiskt. 

MIT, Massachusetts Institute of Technology, är ett av de mest framstående tekniska forskningsinstituten i världen. Det indikeras inte minst av de över 60 nobelpristagarna som kommer från institutionen.

Vad gjorde du efter tiden på MIT?

– Då kom jag tillbaka till KTH och började jobba här. På senare år har jag även engagerat mig i Skolornas matematiktävling. Man kan säga att cirkeln har slutits på något sätt. Det känns väldigt roligt att få vara med och bidra till det som en gång i tiden inspirerade mig till att satsa på matematiken.

Hur ska man som ung mattefantast göra för att gå i dina fotspår idag?

– För det första borde man ställa upp i Skolornas matematiktävling! Det är ett bra sätt att komma i kontakt med likasinnade och att få träffa lärare som kan få en att utvecklas. Vill man satsa på matematiken är det ett bra steg att ta.

Vilka framtidsmöjligheter finns det för matematiker idag?

– Massor! Det finns otroligt mycket jobb där ute för matematiker. Under en lång tid har finansmatematik varit väldigt hett, vilket det fortfarande är, men idag har spektrumet vidgats än mer. Nu börjar många arbeta med AI och machine learning. Är man intresserad av mer konkret beräkningsmatematik finns det alltid stora möjligheter inom industrin. Man sätter i princip sina egna gränser.

Skolornas matematiktävling ger gymnasieungdomar en möjlighet att utveckla sina kunskaper tillsammans med erfarna lärare. Tävlingen och aktiviteterna runt omkring finansieras av Brummer & Partners vars engagemang grundas i en stark passion för ämnet. Matematiken spelar idag – precis som Mats berättade – en central roll i finans, machine learning och AI. Vi vet inte hur morgondagens problem kommer att se ut, men vi kan vara säkra på att matematiken kommer att utgöra en del av lösningen. Brummer & Partners har valt att dedikerat och långsiktigt stödja utvecklingen av matematik på lärosäten och i andra sammanhang både för att stärka Sveriges konkurrenskraft överlag och för att knyta till sig framtida stjärnor.