Blogg IMO 2015: 4 augusti

Hej Sverige!

Förlåt att vi inte skrev mer under IMO, men vi var upptagna på kvällarna med att spela maffia och socialisera tills vi stupade. Vid midnatt då och då funderade vi på att skriva blogginlägg, men så startade nya maffiaspel och det vill man ju inte missa. Vi spelade väl tills fyra på natten. Sömnen blev förlagd till maffianätter och bussresor under exkursioner. Men nu ska vi berätta lite:

Dagen efter öppningsceremonin, som inte var så populär, var första tävlingsdagen. Vi var tvungna att lägga allt vi ville ha med oss i en genomskinlig plastpåse som de kollade igenom. Problem ett var kombinatorisk geometri, vilken Malte, Tian, Martin och David löste. Ingen av oss löste tvåan. Det var något monstruöst, det problemet. Det är troligt att flera av oss i laget hade löst trean (geometri) snabbare än den där tvåan. Det är något ovanligt, för normalt borde ettan och tvåan vara lösbara för just oss, medan trean bara finns där för kineser, amerikaner och andra bra lag.

Första tävlingsdagen var också tidpunkt för en av de pinsammaste missarna i IMOs historia; de delade ut fel problem, andra dagens problem, till någon deltagare (från Turkmenistan enligt ryktet). Som tur är var personen ärlig och påpekade detta, så de fick välja ut nya problem till andra dagen. Då var de enkla problemen slut och de fick välja några mycket svårare. Detta IMO blev således ganska befriat från "enkla" problem överhuvudtaget.

I övrigt var tävlingen välorganiserad. När helst man behövde gå på toa fick man räcka upp en grön lapp och då fanns det alltid en vakt som kom som kunde eskortera en dit. Det fanns en strikt bana utmarkerad som man fick gå inom till toaletten. Det finns för övrigt lappar för allt möjligt på IMO: toalettbesök, mer skrivpapper, mer vatten, fråga till juryn och andra problem. 600 tävlandes behov ska ju tillfredsställas, så då behövs det ett genomtänkt system.

Andra dagen var första problemet (problem 4) geometri. Bara Tian och Malte löste det, och ingen löste femman som var algebra. Utöver detta fick vi ett flertal delpoäng utspridda över uppgifterna. Detta IMO var sammanfattningsvis jättesvårt och vi var högst förvånade över att bronsgränsen faktiskt blev 14 poäng och inte mindre.

Totalt innebar det ändå att Malte och Tian kom på övre hälften av deltagarna och fick varsin bronsmedalj, och att David och Martin fick hedersomnämnande för att ha löst något problem fullständigt. Trots att flera av oss är missnöjda med resultatet (Lars eldade upp resultatlistan, på kamera) så slog vi i alla fall samtliga nordiska länder! Sverige fick 63 poäng totalt och kom på 60:e plats av 104, medan Finland (med sitt berömda skolsystem) kom 82:a med färre än hälften så många poäng. Det säger kanske framförallt något om hur mycket vi har att tacka våra fantastiska tränare för! Victor och Jana i våra hjärtan!

Vi har inte nämnt våra skuggor än. Det är frilansande dokumentärfilmare som ska göra nån sorts komedidokumentär om oss. De tvingade på oss full kostym och solglasögon, men det var bara början för sen skulle vi gå på rad, på led och i klump tills vi var helt blöta av svett. De har filmat oss hela det här tävlingsåret. De har ibland de galnaste klippidéerna och ställer de pinsammaste frågorna, men de har givit oss en massa roliga stunder och goda skratt. Vi har film på när vi försöker jonglera på Segways på rad och misslyckas fruktansvärt, och vi har vant oss vid att göra samma dumma saker flera gånger om, så att bildbeviset blir bra. Hoppas att de har haft det lika roligt som vi!

Efter andra tävlingsdagen hade vi två utflyktsdagar. Vi fick titta på elefanter, pappersparaplyer och tempel. Och kor och stora (och enligt skötarna delikata) grodor. Fast vi har sett kor i våra liv förut. Det var lite skönt när bussguiden berättade för oss att det där kostället kunde visa upp europeisk kål för thailändare. Måste vara jättecoolt för dem. Vi föredrog dock elefanterna.

Sedan följde en dag med föreläsningar: en om Ramanujan (ett indiskt underbarn som bidrog mycket till matematikvärlden) och en om matematiken bakom "doodling". Känns ju bra att den lektionstid vi har lagt på det inte har varit helt bortslösad. :P

Men det roligaste efter andra tävlingsdagen var som sagt kvällarna. Då spelades det maffia och dejtades friskt. På IMO kan man ju hitta gott om matematikintresserade brudar och snubbar. Och vem vill inte ha det, liksom? Ett par personer i laget, som verkar vilja vara hemliga, roade sig på Tinder med att diskutera samhällsfrågor med lokalbefolkningen.

I år var vi inte tätt följda av våra guider hela tiden, så vi var väldigt fria att socialisera med andra länder. Vi lärde känna folk från bland annat Tyskland, Litauen, Ghana, Österrike, Marocko och Australien. För att inte tala om våra nordiska grannar! Guiden tog dock trots allt ut oss ett par gånger på en riktig thailändsk restaurang där maten kostade 20 spänn per rätt. Och det var så gott!

Hotellet serverade thaibuffé varje dag. Samma thaibuffé. Vi tröttnade rätt snabbt och började käka på restaurang istället, utan större skada på våra plånböcker. En bra grej med hotellet var dock att det hade pool, som vi besökte ett par gånger. Hotellet innehöll även ett enormt köpcentrum, så man behövde inte ens gå ut för att få sig en carbonara när man hade tröttnat på den friterade fisken vi fick till lunch och middag.

Vi vågade oss ändå ut en kväll till nattmarknaden (för på natten är det åtminstone hyfsat svalt), där vi förutom att shoppa billiga souvenirer, dessutom träffade på en annan mattesnubbe från Malmö Borgarskola som vi kände. Han hade varit i Thailand på fysiktävling (IYPT) och stannat där med sin familj. Det var ett lite kul ställe att träffa en gammal bekant på.

På föreläsningsdagskvällen kom resultatlistorna ut. Som lag var vi något besvikna. Resultatet var ju helt okej, som vanligt, men det kunde ha gått bättre. Efter vår lilla listeldning skrattade vi lite och gick och körde maffia. Det viktigaste är ju inte att vinna. Det viktigaste är att lära sig kämpa och att älska matematik. IMO är inte bara ett tillfälle att visa vad man kan, utan även att träffa andra människor att älska matematik med. Och det är ett härligt pris för att ha kämpat med korrespondenskursen i ett halvår (eller oftast flera). Kort och gott: IMO är fantastiskt och värt all tid man lägger ner på att komma dit. Ren och skär njutning som tar veckor att sova ut sig från.

Så det var en avslutningsceremoni till sist och den var kort och folk fick sina medaljer. Grattis Malte och Tian! Och så var det någon bankett som tråkade ut oss, som vi stack ifrån. Några selfies togs med diverse IMO-vinnare och sedan åkte vi hem, trötta, belåtna och jetlaggade. Vad som händer nu är en annan historia. Lars och Malte ska plugga teknisk matematik i Lund. Tian ska läsa teknisk fysik på KTH. Martin och Lisa ska läsa ren matematik i Stockholm respektive Uppsala. Och David, han har två år kvar på gymnasiet och vi önskar honom lycka till nästa år. Men nog blir han väl också matematiker till sist? :) Så nu fortsätter våra äventyr och vi säger:

God natt, Sverige!

01:44, 4 augusti 2015
Lisa Lokteva
Martin Hesselborn