Debattartikel om hur du som skolledare kan verka för att fler elever ska ta chansen.

Läs vår debattartikel, publicerad i Skolledarna nr 6/13, om varför vi tror att matte i Sverige främjas av att vi lyfter och utmanar unga talanger inom ämnet:

Skolornas matematiktävling hjälper oss att hitta talangerna

Skolornas matematiktävling är ett utmärkt sätt att fånga upp talangfulla ungdomar. Som skolledare finns det olika sätt att verka för att fler elever ska ställa upp i tävlingen, skriver biträdande professor Jana Madjarova, Chalmers/Göteborgs universitet.

De allra flesta är överens om att matten är viktig och att vi alla behöver hjälpas åt att skapa en positiv utveckling för svensk matematik.
Vi vet att ni är många som arbetar hårt för detta ute i Sveriges skolor. Fokus hamnar naturligt nog oftast på hur vi bättre kan hjälpa de svagare eleverna att klara mål och godkänt.
För att öka bredden och intresset för matte krävs också att vi fångar upp ungdomar med särskild fallenhet och intresse för matematik.

Till skillnad från idrotten och musiken vars talanger får mycket uppmärksamhet från omgivningen, förblir många mattebegåvningar oupptäckta. Ett fåtal har möjlighet att gå på nationella spetsprogram som bedrivs vid en handfull gymnasieskolor i Sverige.
Men det finns många fler utspridda i hela Sverige som kanske inte har föräldrar eller andra i sin egen omgivning som kan utmana dem eller som ens känner till deras potential. Vissa behöver till och med större utmaningar än vad som ryms inom kursplanerna för matematik D och E på de naturvetenskapliga och tekniska programmen.

Vad vi erbjuder dessa ungdomar är inte bara en fråga för den enskilde läraren utan borde även engagera skolledningen.
Det är här tävlandet i matematik kommer in.
Skolornas matematiktävling har i över 50 år genomförts på gymnasieskolor runtom i Sverige. Tävlingen, ofta kallad Matte-SM, har för många framstående matematiker varit avgörande för deras beslut att satsa på matematiken. Ofta är detta tillfället då både de själva och omgivningen upptäckt den potential de har.

Tävlingen ger gymnasieeleverna en chans att se matematik som är roligare och mer spännande än den i kursplanen och läroboken. I någon mening är det också svårare matematik – det handlar om problemlösning och man måste själv hitta metoden, utan att ta hjälp av att uppgiften står i ett visst kapitel.
Eleven stimuleras alltså att utveckla sin kreativitet och växer som person. Ofta är det endast ytterst grundläggande kunskaper som behövs, svårigheten ligger i att tolka problemet och bygga upp en logisk kedja av resonemang som leder till dess lösning. Det är också den logiska slutledningsförmågan som är den kanske viktigaste bieffekten av utbildningen i matematik. Det är den man bär med sig den dag man glömt både pq-formeln och Pythagoras sats.

Tävlingsuppgifterna är utvecklande och stimulerar elevernas intresse för matematik, utan att ställa skarpa krav och vara kopplade till betyg.
 Tävlingen är ett sätt att upptäcka matematiktalanger. Många är de som kommit till kvalet utan något vidare självförtroende och som fått vingar efter utmärkta kvalresultat.
Det händer att riktiga begåvningar inte blir tillräckligt utmanade till vardags och behöver något att bita i för att upptäcka sitt matematikintresse. Inte helt överraskande väljer de flesta av finalisterna att läsa matematik eller civilingenjörsprogram.
Vissa av dessa hamnar som mina studenter på Chalmers/Göteborgs universitet och visar en förmåga utöver det vanliga. Därmed inte sagt att varje mattetalang måste bli matteprofessor, bland de forna finalisterna i tävlingen kan vi hitta både hotellägare och en finansminister.

Vi skulle aldrig kunna genomföra tävlingen utan matematiklärarnas engagemang. Vi är mycket tacksamma för deras hängivna hjälp!
Som mattelärare behöver man inte känna osäkerhet inför det faktum att man inte kan lösa alla problem själv – de sista uppgifterna är ofta ordentligt svåra och det händer att även vi som arbetat länge med tävlingen behöver klia oss ordentligt i huvudet innan vi kommer med en lösning. Å andra sidan, om våra elever och studenter inte var duktigare än vi själva, hur skulle utvecklingen gå framåt?
 Det är såklart bara en person som kan vinna. Men det är många som blir överraskade och upptäcker sin potential.

Som skolledare finns det olika sätt du kan verka för att fler elever ska ta chansen. Både elever och lärare behöver uppmuntran, ofta är det just det dåliga självförtroendet som är matematikens största fiende. Vi är beroende av matematiklärarnas engagemang, visa dem som tar sig tid uppskattning för deras engagemang och uppmuntra dem som inte är med. Det är att väcka intresse och engagemang som är det viktiga, inte att ha alla svaren eller att vinna.

Visa eleverna uppskattning för att de vill representera sin skola, även om det inte bär ända till final. Prata med din matematikansvarige lärare och anmäl din gymnasieskola till höstens kval.
Kvalomgången, tillika lagtävling, äger rum den 24 september. Anmälan görs senast 11 september på mattetavling.se.

Jana Madjarova

Biträdande professor i matematik vid Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers/ Göteborgs universitet, ordförande i Tävlingskommittén för Skolornas matematiktävling vid Svenska matematikersamfundet.